ISO

ISO kan sägas vara grunden i fotograferingen eftersom det bestämmer hur "ljuskänslig" kameran skall vara men låt oss ta det från början.

ISO är en standard (ISO 5800) för att ange känsligheten för ljus. På den analoga tiden köpte man en film med en angiven känslighet och den stora fördelen idag är att man kan ändra känsligheten inför varje bild.
ISO anger alltså hur ljuskänslig sensorn skall vara vid varje bild. När man bytte film förr så hade filmerna sina olika  känsligheter men numera är så klart sensorn inte olika känslig. En sensor har sin givna konstruktion.
Vad som sker när vi ändrar ISO i en digitalkamera är att vi förändrar den elektriska signalen från sensorn.

Om vi tittar på en typisk ISO-skala så ser den ut såhär.
100-200-400-800-1600-3200-6400-12800 osv.
Mig veterligt är det högsta ISO-talet i en kamera idag 204 800 i Canon EOS 1D X.
ISO 200 ger exakt dubbelt så stark signal som ISO 100 och då kan man lätt räkna ut att för varje steg i ISO-skalan så sker en fördubbling av ljuskänsligheten.

Samtidigt som man ökar sitt ISO-tal förstärks alltså den elektriska signalen och detta får en oönskad konsekvens. Signalen blir oren och en oren elektrisk signal blir vad man kallar brusig.
Bruset blir i huvudsak av två typer. Luminansbrus som visar sig som ett svart sandliknande mönster och kromatiskt brus som påminner om det skimmer du ser i en oljefläck på vatten. Båda dessa brustyper kan man hantera i efterbehandlingen förutsatt att man använder filtypen RAW. (återkommer till RAW senare).
Bruset upplevs som en kornighet och brist på detaljer i bilden. Sämre färger och sämre skärpa blir också en konsekvens av mycket brus.

För att krångla till det lite till så har sensorns storlek också betydelse för ljuskänsligheten och bruset. Den vanligaste sensorn i en systemkamera för vanliga konsumenter är APS-C och storleken på den är endast 40% av en fullformatssensor. En större sensor har större ljuskänsliga enheter och dessa samlar så klart in mer ljus och kräver därmed också mindre förstärkning.
Om du tycker det börjar bli svårt och teoretiskt nu så lovar jag att det kommer att klarna framöver. Men vill du ta bättre bilder så är det nödvändigt med lite teori.

En ständigt återkommande fråga är "Vilket ISO är det bästa att använda" och den frågan har bara ett svar, det finns inget bästa ISO-tal.
Det bästa ISO-talet är det du behöver vid fototillfället.
Din kamera börjar förmodligen sin ISO-skala vid ISO 100 (möjligen 50) och slutar lite beroende på hur gammal din kamera är vid minst 6400. Varje generation kameror blir bättre på att hantera höga ISO. Detta beror dels på bättre sensorer men också på programvaran i kameran.

Nu är ISO inte allt i fotoögonblicket. Den slutartid och den bländare du använder hänger intimt ihop med ditt valda ISO och detta sammanhang kommer i de följande avsnitten.

Din uppgift i detta avsnitt är att bekanta dig med din kameras ISO.

• Vad är din kameras lägsta och högsta ISO.
• Hur ändrar du snabbast och lättast ISO på din kamera.

Du behöver titta i din bruksanvisning och i kamerans meny.

• Hur hanterar din kamera Auto-ISO.
• Kan du välja högsta tillåtna ISO vid autoinställningen.

Även om kameran har högsta ISO 6200 kanske du kan begränsa det automatiska valet till 800 eller annat. 

• Ta ett antal bilder på ett färgrikt motiv och på nära avstånd med alla de ISO-tal din kamera tillåter. Lägg över bilderna i datorn och titta på dem i hög förstoring. Vad ser du för brus.

Mina brasklappar framöver är två. Jag refererar oftast till Canon eftersom jag har det märket och bäst känner till det. Jag försöker att göra inläggen begripliga och tummar därför på de rent vetenskapliga begreppen.

I näst avsnitt blir det bländare och tid och deras relation till ISO.
Det forum jag utlovat kommer under nästa vecka, vecka 18.